Genom att samåka kan man både spara pengar och minska miljöbelastningen. Dessutom kan även den som saknar bil och/eller körkort få åka bil, i utbyte mot en kostnad som brukar bli betydligt lägre än priset på motsvarande taxiresa.

Tack vare internet har det blivit betydligt enklare att hitta lämpliga personer att samåka med, men att samåkning arrangeras på andra vis mellan personer som redan är bekanta med varandra är fortfarande mycket vanligt. Det kan till exempel röra sig om anställda vid samma företag som samåker till och från jobbet, föräldrar i idrottsklubben som turas om att köra barn till träningar och tävlingar, eller festglada studenter som turas om att vara nykter förare när det ska ut och festas.

Vem betalar vad?

Innan man börjar samåka är det viktigt att reda ut vem som ska betala vad. Eftersom kutym för samåkning varierar mellan olika grupper och situationer uppstår det lätt missförstånd om man inte lägger korten på borden i förväg och klargör vad som gäller rent ekonomiskt. I vissa kretsar kan det till exempel vara kutym att man bara ersätter bilägaren för drivmedelskostnaden, medan det i andra kretsar är vanligt att man även ger viss ersättning utöver detta för att i viss mån kompensera bilägaren för fasta och rörliga kostnader kopplade till bilen (slitage på bilen, inköp av olja / kylvätska / spolvätska, osv).

Hur pass regelbundet samåkandet är eller hur lång sträcka som ska köras kan påverka vilken ersättningsmodell som känns rimligast. Om en person dagligen kör ett gäng medarbetare till och från arbetet, fem dagar i veckan, året runt, kan det vara rimligt att denne får någon form av kompensation utöver drivmedelskostnaden. Det samma gäller för den som upplåter sin bil för en långfärd ned till Punto de Tarifa och tillbaka. Rör det sig däremot om några enstaka korta resor är det vanligare att passagerna endast ersätter för drivmedelskostnaden. En alternativ lösning är att man tackar bilägaren genom att passagerarna bekostar hela drivmedelskostnaden, det vill säga att bilägaren inte betalar ”sin del” av drivmedelskostnaden.

Vem ska köra?

En fördel med samåkning är att man kan dela upp körsträckan mellan sig, så att varje personer inte behöver köra så långt. Vid regelbunden samåkning till fester, festivaler och liknande kan man också växla mellan vem som har ansvar för att hålla sig pigg och nykter och köra övriga festprissar.

Att dela upp körningen mellan sig kan dock leta till slitningar inom gruppen om en olycka skulle inträffa. Som bilägare kan det kännas väldigt surt om någon annan genom sin vårdslösa körstil orsakar skador på bilen eller på omgivningen.

Det kan också vara känsligt att föra fram att man gärna vill att Peter kör bilen, men inte Stefan eftersom kan kör som en kratta och inte Pernilla eftersom hon alltid kör för fort och skickar SMS samtidigt.

Av ovanstående anledningar finns det många bilägare som föredrar att alltid köra bilen själv vid samåkning.

Samåkning med bilpoolsbil

En alternativ lösning till traditionell samåkning är att använda en bil från en bilpool för samåkningen. Då blir det väldigt tydligt exakt vad samåkningen kostar och man kan dela kostnaden rakt av. När man betalar för att använda en bil från en bilpool ingår alla kostnader – inklusive försäkring. Bilen ägs av bilpoolen och ingen av samåkarna har något särskilt emotionellt eller ekonomiskt band till den.

Sociala faktorer

Den sociala aspekten med samåkning är både en nackdel och en fördel, beroende på omständigheterna.

  • Att samåka med sina arbetskamrater till och från jobbet kan skapa utrymme för att lära känna dem bättre och bli ett mer sammansvetsa gäng, något som kan vara till både nytta och glädje i arbetslivet.
  • För kompisgäng som samåker till event kan resan vara en essentiell del av upplevelsen. Att till exempel ge sig iväg på en road trip för att besöka ett event i en annan stad (festival, konsert, fotbollsmatch, etc) kan innebära en kick-start av det roliga och man får möjlighet att ladda upp inför eventet tillsammans med likasinnade som är lika taggade.
  • Samåkning kan vara en väg att lära känna personer som delar ens intressen. Om man tillexempel älskar en viss artist och vill se alla uppträdanden i Skandinavien kan en samåkningsgrupp med andra hängivna fans vara en fantastisk möjlighet att knyta band med andra som är lika intresserade av Petra Marklund / Björn Skifs / Jason Diakité som man själv är och som till skillnad från ens övriga bekantskapskrets aldrig tröttnar på att diskutera trumriffet i sjunde låten på tredje studioalbumet.
  • Nackdelen med att samåka är att det blir svårt att välja bort den sociala delen om man av någon anledning känner sig osocial. Man är instängd med andra människor på ett mycket begränsat utrymme. För många personer i dagens Sverige kan de dagliga resorna till och från arbetet vara enda tiden på dygnet där man får vara helt ifred och utan dåligt samvete kan lyssna på favoritpodden, vrida upp stereon till max eller bara få sitta alldeles tyst med sina egna tankar. Om du känner att din egentid i bilen, på pendeltåget eller på cykeln är viktigt för att ladda dina batterier är samåkning förmodligen inte en bra idé.
  • Att samåka kan utgöra en säkerhetsrisk, och detta gäller även om man känner personerna man samåker med. Även den normalt så trevliga arbetskompisen kan visa sig vara ett kräk.Här får man dock väga säkerhetsrisken för samåkning mot de risker som kommer med andra transportlösningar, till exempel lokaltrafiken, att cykla, att promenera, att köra ensam, taxi, osv. Det kan till exempel vara säkrare att ett gäng arbetskamrater promenerar ihop från arbetsplatsen till bilen i parkeringshuset än att en ensam person gör det. Det kan också kännas bra att bli avlämnad vid den egna dörren och veta att ens arbetskamrater håller koll på att man kommer in ordentligt innan de åker därifrån.

Minskad flexibilitet

Att samåka innebär minskad flexibilitet eftersom man måste anpassa sig efter gruppens behov. Det kan till exempel bli svårt att utnyttja flextid för att komma in senare till jobbet någon dag, och övertidsarbete kan också ställa till problem eftersom man missar sin skjuts hem.

Samåkning brukar inte heller fungera bra för den som har ärenden att genomföra på väg till eller från jobbet, till exempel lämna av barn på förskolan eller handla middagsmat.

När det gäller långresor kan det lätt bli slitningar inom gruppen när alla har olika idéer om hur ofta man bör ta paus, var någonstans man ska äta, vilken musik som spelas, osv.

Miljöfördelar

  • Om fem personer åker i en bil istället för att fem bilar med en person i varje rullar fram går det åt betydligt mindre drivmedel.
  • Ju färre bilar som är ute och kör, desto mindre slitage på våra vägar. Detta innebär både minskat förbrukande av resurser och att en mindre mängd partiklar från vägmaterialet rivs upp och hamnar i inandningsluften.
  • Välfungerande samåkning gör att det för vissa hushåll blir enklare att avstå från att köpa egen bil. Detta minskar i sin tur behovet av parkeringsplatser, något som är extra viktigt i innerstan där minskat behov av parkeringsytor kan göra det enklare att bibehålla eller skapa grönområden.
  • Att tillverka en bil kräver mycket stora resurser. Om vi kan samsas om färre bilar innebär detta därför en mindre belastning på miljön.
  • Med hjälp av samåkning kan vi hjälpas åt att få bort extra miljöfarliga bilar från trafiken, till exempel sådana som på grund av ålder eller olika skador släpper ut mycket mer avgaser än genomsnittsbilen. Det är inte alla hushåll som har råd att byta ut utsläppsboven mot något mer miljövänligt, och saknas det dessutom välfungerande lokaltrafik för att ta sig till och från arbetet kan samåkning vara det enda rimliga alternativet till att fortsätta köra skruttbilen.

Hitta personer att samåka med

  • Gå med i samåkningsgrupper på sociala media, till exempel Facebook.
  • Registrera dig på renodlade samåkningssajter, såsom samakning.se.
  • Sätt upp en lapp på arbetsplatsen om att du önskar samåka.
  • Ta upp frågan om samåkning med din närmsta chef och föreslå att företaget underlättar samåkning, till exempel genom att göra det enklare för anställda vid olika avdelningar att hitta varandra. Finns det ett intranät eller liknande kan detta användas för att sätta upp ett forum för anställda som är intresserade av samåkning.
  • Om din arbetsplats ligger i ett område där det finns många olika företag kan det löna sig att leta utanför den egna arbetsplatsen för att hitta personer att samåka med. Jobbar man till exempel i företagstäta Kista är det onödigt att begränsa sig till det egna företaget när man letar efter folk att samåka med. Genom att leta även hos andra företag ökar man chansen att hitta folk som bor i det egna bostadsområdet eller längs vägen därifrån till Kista så att samåkningen blir så effektiv som möjlig.
  • Istället för att leta där du arbetar, leta i ditt bostadsområde – kanske finns det folk där som arbetar i samma stadsdel som du? Man kan till exempel sätta upp en lapp i den lokala matbutiken.Vissa bostadsområden har egna grupper på Facebook som kan fungera bra för att knyta kontakt med lämpliga samåkare – både för regelbundna resor och för engångshändelser.